Stockholmsposten

Stockholmsposten, som tidigare har skildrat Norrland och kynnet där efter att ha vistats i Gävle under ett dygn, tog sig på måndagförmiddagen an frågan igen genom att gå på pressvisningen av Daniel Alfredsons nya långfilm Varg. Filmen tar upp motsättningen mellan sör- och norrlänningar, eftersom filmens renskötande huvudpersoner tvingas underkasta sig fridlysningen av varg. Utan att avslöja för mycket handlar det om en varg som river renar, och alla problem det för med sig.

I pressmaterialet som SF skickat ut står Rolf Degerlund, som i filmen spelar svåger till Peter Stormares huvudrollfigur, för det huvudsakliga resonemanget kring motsättningen Norrland - Stockholm. Ur pressmaterialet:

Varg är en storslagen film om en norrländsk familj, kan det vara någonting att se för stadsbor söderöver?
– Absolut! Alla kan tilltalas av filmen Varg. Det är ju en stark berättelse om familjerelationer. Och rovdjur finns det ju även i stan, även om de flesta inte tillhör de fyrabenta rovdjurskategorierna björn, lo, järv och varg [samma eftermiddag som Varg visas för press meddelar Skansen att sex björnar fötts under vintern]. Jag hoppas att alla tar del av en bra filmberättelse.

Är det vanligt att man tvingas till att ta lagen i egna händer i Norrland? Är det ofta så att lagarna som stiftas i Stockholm skapar olösliga dilemman för glesbygdsmänniskan?
– Den extrema situationen i Varg uppkommer ju genom att man bedriver tamdjurskötsel och har rovdjur på samma yta, då uppstår självklart problem. Om renskötaren inte gör någonting så försvinner renarna, om han gör någonting blir han kastad i fängelse. Men samma sak kan som sagt hända i storstan. En del rovdjur bär både skor och byxor, och ibland hindrar lagen dig från att skydda dig, din familj och stå upp för din rätt.

Manusförfattaren Kerstin Ekman säger i samma pressmaterial att filmen inte är ett inlägg i en diskussion om rovdjurspolitiken, men det är efter att ha sett filmen svårt att inte sympatisera med de norrlänningar som tycker att de måste få ha ihjäl de rovdjur som river deras renar.

Om filmen kan i övrigt sägas att den är mycket välgjord och ganska sevärd. Framför allt är det vackra vidder, filmade av främst Jörgen Persson. Den som gillar tempot och stämningarna i Kerstin Ekmans bok Hunden kommer sannolikt även att tycka om Varg. Peter Stormares figur påminner lite om enstöringen han gjorde i Fargo, men i Varg är den är mindre våldsam.